Gårdarna använder sig i allt större utsträckning av tjänster från flisentreprenörer. Hela 42% av gårdarna köper flisningen utifrån, en ökning från år 1987 då motsvarande tal var 11%. 46% av gårdarna använder sig av maskinell torkning av flisen, en svag ökning från år 1987. Av de som svarat, flisade 64% direkt in i förrådet eller i torken för att minska behovet av att flytta flisen. Hanteringen av flisen är numera mekaniserad, förutom i små förråd/silon.
Problem vid användning av helträdsflis
Fliseldaren spar tid om han kan använda helträdsflis. 21% av gårdarna använde helträdsflis som huvudbränsle och en tredjedel av gårdarna använder helträdsflis i någon form. Över hälften av de som svarat (56%) hade ingen erfarenhet av helträdsflis, eller deras anläggningar kan inte använda helträdsflis. 16% anser att det förekommer störningar vid inmatningen och 5% att det förekommer mycket störningar vid inmatningen då man använder sig av helträdsflis. Ju större anläggning man hade, desto nöjdare var man med funktionen vid användning av helträdsflis. I anläggningar under 30kW var endast 13% av de som svarade nöjda med sina erfarenheter av helträdsflis.
Mögelbildning Användning av helträdsflis kan öka risken för mögelbildning. Ju mera barr och löv flisen innehåller, desto större är förekomsten av mögel. 12% av de som svarade ansåg att mögel var det största problemet vid lagring och hantering. Även gårdar som använder sig av torkning upplever problem med mögel.
Utvecklingsbehov
En fjärdedel av gårdarna rapporterade inga problem under den gångna eldningssäsongen. Följande bild visar de vanligaste problemen vid fliseldning i stokeranläggningar:
Brandsäkerhet
Finlands försäkringsbolags centralförbund har år 2001 uppgjort anvisningar för fastbränsleanläggningar. Enligt anvisningar borde det finnas två helt oberoende system för att hindra att elden sprider sig till inmatningsskruven. Ett av systemen bör vara ett vattenbaserat system i anslutning till inmatningen. System med s.k. vaxpropp godkänns inte som egentligt släckningssystem, men det kan användas för extra säkerhet. En femtedel av gårdarna hade inget system för att hindra bränder i inmatningsskruven. Av de minsta anläggningarna (< 0,5m3 behållare) saknade 65% släckningssystem för inmatningssystemet. Även gamla system saknar ofta brandskydd för inmatningen. I de silos/behållare som uppfyller kraven finns temperaturkontroll, alarm för låg bränslenivå och för öppet lock samt dessutom en släckningsmöjlighet.
En femtedel av gårdarna hade haft en brand i inmatningsystemet under det senaste året. Bränder förekom sällan (7%) i anläggningar där flisen "faller" från en skruv till den andra och inte alls i anläggningar försedda med en mekanisk ventil för inmatningen. I små anläggningar hade bränder förekommit någon gång i hela 42% av fallen. Bristfälligt tätade bränslebehållare ökar risken för bränder.
Allmänt
Fliseldning anses som ett ekonomiskt alternativ för uppvärmning på landsbygden då man har stora fastigheter som skall värmas. Tekniken har förbättrat, men det finns ännu utrymme för en hel del utvecklingsarbete.